Cranberry red, vilken härlig färg

Under slutet av förra året, alltså 2020, började jag känna en lust att sticka med röda och rosa färger. Jag var på jakt efter den perfekta röda färgen att sticka en kofta i. Jag letade bland flera olika företag, Ullcentrum, Visjögarner, Tant kofta bland annat och till slut hittade jag den hos Järbo, deras 2 tr ull som dom lanserade 2019, i en underbar Cranberry red.

Jag beställde hem 500 gram garn och visste att jag ville sticka en kofta, jag letade på Ravelry och hittade en tröja bland mina favoriter ”Skovmaeker”av den Danska designern Fibertales. Jag stickade min tröja i storlek XL och lade till 3 maskor mitt fram för att sedan kunna klippa upp den till en kofta sedan.

Strukturmönstren i mitt ok är flera i antal än i originalet och placerat i symmetrisk ordning 🙂 jag märkte att jag hade svårt för att sticka det enligt mönstret. ( bara min hjärna som spökar) Jag gjorde också dubbelt så många ”pluttar” som i mönstret eftersom jag är inne i en period när det absolut inte kan bli för många pluttar. Tror jag landade på närmare 100 stycken till slut.

Till slut broderade jag en rad med kedjestygn och blad loopar som det allra första struktur mönstret i oket, en imitation av det stickade mönstret längre ner i oket. Det blev såklart inte lika fint som det stickade, men helt okej ändå 🙂 Allt behöver inte vara perfekt!

Jag stickade resten av tröjan enligt mönstret (tror jag) Det gick åt drygt 400 gram/ 1200 meter till hela tröjan. Jag stickade färdigt knappkanterna innan jag blockade, alltså – lagd i blöt några timmar i balsam/vatten och sedan körd i tvättmaskinen på skölj och centrifugering. Detta gör att garnet fluffar upp sig och blir härligt och mjukt och trådarna greppar tag i varandra.

När det sedan är dags att klippa upp koftan känns det tryggt att veta att garnet inte kommer att repa upp sig. För säkerhets skull har jag virkat en kedja av maskor på båda sidorna av maskan jag tänker klippa i. Jag hade tre ”steek” maskor extra och varje maska har två ben, 1 2 3 4 5 6, jag virkade ihop ben 2 och 3 samt 4 och 5 och får då en fin liten ren väg att klippa i.

Jag virkade också en kedja av maskor på insidan, runt halskanten, för att förhindra att halsen töjer ut sig med tiden.

Jag har valt diskreta brun/röda träknappar som inte sticker ut för mycket färgmässigt.

Ett problem med den här koftan var att den blev alldeles för vid nertill, jag visar i podcast 86 hur stor den blev. Jag var inte helt bekväm med det, men kunde heller inte repa upp eftersom jag redan klippt upp koftan, vilket var dumt gjort. Jag hade ju provat den och visste egentligen att den var för stor. Nåja, man får göra det bästa av situationen 🙂 jag vände koftan ut och in och nålade bort ca 10 cm på var sida i nederkanten och i en linje upp mot ärmhålan.

Sedan sydde jag en raksöm på symaskinen och klippte bort överflödigt material, jag har också zig Zaggat kanterna så att det inte ska fransa sig. Jag är så nöjd med att jag gjorde det, den kändes helt oformlig innan, mest som en säck, och nu känns det som att den är formad bra efter min kropp. Detta är tröja nummer 29 i år!!!

Baskern heter Thicket och är ett mönster ur boken Botanical knits 2 https://www.ravelry.com/patterns/library/thicket-4

Jag valde att lägga upp 10 maskor mindre i resåren för att sedan öka dom igen innan jag började på själva mönstret. Jag stickade dubbelt så många mönsterrapporter som i beskrivningen för att den skulle passa mitt garn och mina önskemål. Den väger ca 50 gram.

Till slut känner jag mig ändå nöjd med mitt röda set och kommer nog att få bra användning för det. Gott nytt år/ Cia