Jag köpte detta garn från en liten gårdsbutik på Gotland för några år sedan och visste att jag ville att det skulle bli något alldeles extra. Jag tycker att det kan skapa en spärr när man vet att garnet är unikt och speciellt, man vågar liksom inte börja med något, rädd att det man väljer inte kommer att göra garnet rättvisa.
Garnet heter Lammungen och kommer från Sigarve gård – https://www.sigsarvelamb.se
På Gotland heter Får – Lamm och Lamm – Lammunge, lite udda kanske men det funkar för dom, kan dock bli missförstånd om man köper lammull från Gotland och tror att det ska var från ”lamm”… jaja, det här kan bli förvirrande 🙂 Jag har i alla fall valt att kalla min kofta för Lammungen, eftersom det är vad garnet heter.
Nu när jag har haft garnet i mitt garnskåp i flera år bestämde jag att det var dags, jag skulle designa en alldeles egen tröja, lika speciell som garnet, bara till mig.
Att sticka med 100 % Gotlands garn är som att sticka med silvertråd, det blir så vackert. Jag stannar upp hela tiden och känner på materialet och beundrar skiftningarna i det naturliga grå. Det blir ett glansigt, mjukt och rustikt material som växer fram. Jag har inte bråttom med att bli färdig med den här tröjan, älskar att ha den i mina händer, vill inte riktigt släppa taget ännu. Det ligger en förväntan och spänning i att se om den kommer att bli det jag drömmer om, ska den leva upp till förväntningarna jag har. Jag vill ju så gärna att den ska bli allt som jag önskar, det är stora förhoppningar, vill och vågar inte bli klar, fast jag längtar samtidigt.
Jag stickar en raglan kofta, upp ifrån och ner, med flätor i raglan linjen. Jag vill att garnet ska få glänsa alldeles själv, men ändå ge koftan lite karaktär. Det här är inget nytt, jag har gjort detta på flera koftor och tröjor innan, skillnaden denna gången är att jag låter flätorna följa med ner på kroppen av koftan. Jag har valt att göra moss stickning mellan flätorna och gör även mina intagningar, och uttagningar, för midjan där. Det blir en enkel snygg detalj.
Att sticka koftan, uppifrån och ner, gör att jag kan prova den under resans gång. Jag ändrar lite, planerar om lite och stickar på, nöjd med dom ändringar jag gör för att Lammungen ska passa just till min kropp. Jag har valt att sticka den fram och tillbaka, vill inte klippa sönder dessa silvertrådar. Jag njuter lika mycket av dom lite långsammare aviga varven och på detta viset kan man ju faktiskt repa upp koftan och använda garnet igen om man vill.
Jag ville bara dela med mig av mina känslor och upplevelser, så här långt i processen, med er.
Jag har underbara skinn från Gotlansfår i min webbshop https://ciasbod.se/produkt-kategori/farskinn-fran-gotlandsfar/
